I helgen var det dags för den sjätte deltävlingen i årets upplaga av JTCC, denna gång på den värmländska gelleråsbanan. Vi körde även årets andra deltävling på samma bana tidigare i år och då gick det riktigt bra, jag kvalade t.ex. in som etta och tvåa till racen.

Jag och teamet hade skruvat upp våra förhoppningar en del men samtidigt höll vi låg profil då de så kallade R-däcken vi numera använder oss av förhindrar oss från att utnyttja bilens chassieegenskaper fullt ut.

På träningen fungerade bilen rätt så bra, vi gick in en kort sväng i depån mitt i passet och gjorde några gynnande förändringar. Det slutade med en fjärdeplats, 0.4 sekunder efter snabbaste.

På kvalet blev jag inte bättre en sjua, 0.8 sekunder efter snabbaste. Jag tyckte att bilen dog ut ur alla kurvor och att det var där jag tappade så mycket tid, jag och min dataingenjör, Kim, tittade igenom alla värden som sensorerna i bilen skickade ut och kunde se att vattentemperatur-givaren var trasig och bilen fick in del mängd bensin, det förklarade alltihop, synd bara att det ska drabba mig nu.

I det första racet gjorde jag en bra start och försökte ta yttern i första sväng men blev uttryckt och hade ena hjulparet i gräset under inbromsning, jag åkte av banan och kom upp igen som 13:e – 14:e man och började jaga mig uppåt. Det slutade med en niondeplats, hade det varit ett par varv till hade jag nog lyckats jaga ikapp ett par bilar framför och i alla fall kunnat ta några poäng.
Jag hade femte snabbaste varvtid i racet, endast 5 hundradelar(!) från den med den snabbaste varvtiden, ruggigt tätt.

I race två startade jag då femma och hade en bra kamp med ett par förare då vi bytte positioner för det mesta och tillslut kunde jag rulla in på samma femteplats som jag startade på, hade förmodligen kunnat ta en pallplacering ifall jag inte var så hopplöst mycket långsammare på raksträckorna. Ändå så hade jag fjärde snabbaste varv.